då jag orkar vara snäll och vara som förrut.
En del av mig orkar inte vara... snäll längre. och en annan del av mig mår väldigt dåligt över det.
När man är på botten (vilket jag INTE är just nu) men då är det svårt att vara snäll, mot sig själv ovh mot andra. nästan allt man gör blir destruktivt på något sätt. och sedan när man börjar må bättre (som nu) så inser man vad fan man hållt på med.
Vissa saker man gjort får man helt enkelt bara bita i. andra saker får man krypa till korset och be om ursäkt för. andra.. splear det ingen roll hur mycket man ångrar eller ber om förlåtelse för så... kommer de inte hjälpa. man har försakat något. man måste lära sig leva med den besvikelsen på sig själv.
